Tankar just precis i denna sekund..

det är inte menat. hade precis suttit en timme och skrivit ner allt jag kände och tyckte och tänkte om situationen. och så raderas allting..fy fan vad livet är orättvist. varför kan livet inte bara följa strömmen. varför kan ingen bara få gå uppåt utan att krasha och få börja om på nytt. Varför kan man inte bara få ha det bra? Allt ska alltid förstöras på ngt sätt tills dess att ngn väljer att ge upp. Jag vet att vi lever efter olika principer och åsikter och tankar om saker och ting. Men du får mig att må så himla bra. Jag diggar dig som f**n på ren svenska. Du gör mig så glad. Du får mig att se fram emot saker och ting. Du är en fantastiskt människa.Bara jag tänker på dig så får det mig att le. Hur jag en mår för tillfället. Vi är så himla lika, men samtidigt så himla olika. ååh varför kunde texten jag skrev inte bara få vara kvar. Vart jag ville komma var att jag är den typen som jag beskrev mig själv att vara förut.Hoppas du ine fått en annan bild. Jag är inte typen som springer runt ute och festar. Jag är en hemma tjej. Tro det eller ej. Jag älskar att spndera tid med min familj och ha mysiga hemmkvällar. Det går före allt. Sen att jag ibland går ut och festar och har kul, det är mänskligt. Det gör alla människor. Men sättet jag handskades med situationen imorse var fel. Jag har en svag egenskap att vräka ut mig saker innan jag tänkt. Och i nästa sekund ångra mig så mkt så mkt. Men vet att jag måste stå mitt kast nu. Jag hade inte önskat mig ngt annat än att få vara med dig dessa 3 dgr innan båda skulle åka iväg. Hade betytt så himla mkt för mig och hade kunnat vara lättare att åka då om man visste vart man hade folk. Hoppas verkligen inte att du blivit ivägskrämd av mina svaga sidor. För tkr verkligen om dig. Hoppas du vet det.Vi krockar och det är det som gör det extra svårt för oss. Jag vill diskutera och argumentera i konflikter medans du vill låta tiden läka. Men tro mig. vi är visst på samma nivå/stadie i livet och låt mig bara bevisa det utan att ha förutfattade meningar. Känns som att minsta fel jag gör får dig att backa. Jag vill dig faktiskt bara väl. Och fastän att det är mkt negativ energi nu så hoppas jag att du inte ger upp. eller väljer att ta avstånd. Vet att varken du eller jag har tid el energi för småtjaffs och argumentationer som påverkar och psykiskt. Det är inget ngn av oss vill. Saknar dig och tänker på dig. och kommer och ligga och hoppas in i sista sekund att det är dig jag får tillbringa min midsommar med...